Franska nerver.

När min farmor var orolig eller nedstämd sa hon alltid att det var "nerverna".

Jag känner också av nerverna ibland, i mitt fall är det s k franska nerver. De är lite nervigare än t ex svenska eller tyska nerver. Att det är just franska nerver jag lider av blir tydligt när jag hemfaller åt känsloätande. Jag väljer då gärna baguette, ostar och chokladpraliner. Väldigt sällan blodpudding eller bratwurst.

Som igår exempelvis. Då var jag lite fransk.