Stora Städ- och Ommöbleringshelgen.

Trogna läsare vet att jag inte är någon stor städfantast. Jag vill självklart ha ett rent, snyggt och välorganiserat hem där jag kan sväva omkring som Queen of Harmony. Men istället vankar jag runt i ett tilltagande kaos som Queen of Procrastination.

Vanligtvis tar jag itu med denna typ av sysslor när jag ska ha gäster, det vill säga en gång per år i samband med min födelsedag. Sommaren 2014 lejde jag till och med ett proffs för en grundlig storstädning. Men sedan dess har det varit rätt stilla på städfronten.

Tills nu. Det stora städurladdningen.

Förliden helg har varit dedikerad till det viktiga beslutet av uppsatsämne. För en person som tycker att det mesta är spännande, men saknar specialintresse, och samtidigt lider av sjuklig beslutsvånda, är detta en närmast omänsklig uppgift. När lördagsmorgonen grydde hoppade därför Yours Truly upp ur sängen med en sällan skådad beslutsamhet att omedelbart ta itu med the long overdue ommöblering samt städning av vardagsrummet. Soffor och fåtöljer släpades, bordsskivor monterades, ytor torkades och golv dammsögs. Till och med blommor vattnades, i förhoppning att återföra dem till the land of the living.

Ja, och nu lider helgen mot sitt slut. Yours Truly sitter här i sitt a-m-a-z-i-n-g vardagsrum (salong, matsal och bibliotek i ett, sug på den ni) och har fortfarande inte tagit itu med uppsatsproblematiken. Men jag tänker så här - nästa helg ska jag avsätta för något riktigt mentalt utmanande, som att se över min privatekonomi. Då kommer reptilhjärnan att retirera till det som är snäppet enklare, nämligen val av uppsatsämne. Man måste vara lite slug.

För den som vill läsa på.

Tips till såväl den oengagerade som till fetischisten.

My favourite things.

Jag får ofta läsarfrågor om vad jag tycker om, allt från favoritmat till favoritfilm och favoritresmål. (Närå, jag bara skämtar. Jag får aldrig frågor.)

Här kommer den i alla fall: Y. Trulys generella lista över favoritsaker:

Alléer
Fontäner
Parkbänkar (företrädesvis vid fontäner eller i alléer)
Italien (allt italienskt faktiskt)
Outfits med puffärmar, rosetter och volanger (gärna samtidigt)
Pafymen La vie est belle (jag tar tillbaka allt jag skrev - detta är min stora kärlek. vill bada i den varje dag.)
Kaffe (med mjölk!)
Croissanter (au naturel)
Bröd (i de flesta former, även sliced bread till fransmännens fasa men britternas glädje)
Parmesan
Chèvre
Fetaost
Äpplen (om de är hårda, gröna, saftiga och sura)
Jordnötssmör
Min egen müsli
Choklad (mörk, 85 procent, varken mer eller mindre)
Vampyrfilmer och -serier
Maffiafilmer och -serier
Deckarserier (brittiska)
Regn och åska (när man är inomhus)
Höstlöv

Och förstås Monsieur och Minea (The Cat).

Ps. Detta är ett inlägg som skrevs utifrån min önskan att publicera nedan videoklipp. Lite som ett sponsrat inlägg men utan att jag får något betalt från Sound of Music-stiftelsen.

Man vet att man är stockholmare när...

…man till och med skriver saker som ”sturre delen”.

Jorå, surru.

Sverges meste ekenskis - en Kålle!
(Trodde jag, men hade fel. Never check a good story.
Däremot var han västgöte, vilket bara är marginellt bättre. ;)

Fancy language.

Monsieur har börjat lära sig portugisiska via tjänsten Duolingo. Häromdagen när han ombades översätta "o meu relógio é rosa" skrev han "my timepiece is pink". Men det fick han fel för.

Nu frågar sig vän av ordning: Är Duolingo så osofistikerade att de inte vet vad en timepiece är, eller så sofistikerade att de inte godkänner en rosa klocka som timepiece?

Klocka eller timepiece?

Fint och fult.

Jag har en sån där unik och lagom crazy stil som andas självsäkerhet och tar sig uttryck i att jag helt chosefritt mixar vintage med HM.

Ibland mixar jag även champagne och ketchup.

(Det känns så nervöst och nyrikt att bara ha champagne i kylen.)

Big game player.

Ibland, när jag känner mig dålig och jämför mig med alla som verkar bättre, tänker jag att jag i alla fall var bäst en gång.

Jag i grönt, i mitt livs form, satsar på guld.

Jag är kanske en sån där big game player, en spelare som är bra i de stora matcherna.

Man vet att man har problem med tandsten när...

...tandläkaren lyckas skrapa fram en helt ny och väldigt framträdande glugg.

The Queen of Tooth Gaps.
(Förevigad av Karim Sadli för franska Vogue.)

Dirty Weekend.

Det är väldigt sällan skönlitteratur gör intryck på mig. Delvis beror det nog på att jag läser ganska få böcker, delvis på att jag har rätt höga krav (vill jag gärna tro). Jag är alldeles för rastlös för att lägga tid på en halvdan bok. En halvdan film är inte lika illa, då kan man i alla fall fila naglarna eller göra något annat produktivt under tiden. Bokläsning lämpar sig synnerligen dåligt för multitasking.

En av de böcker som ändå fastnat i mitt medvetande är Dirty Weekend (En jävla helg) av Helen Zahavi. Boken handlar om Bella som "vaknade en morgon och visste att hon fått nog". Nog av män som tar sig friheter, trakasserar och hotar. Och nog av att vara rädd.

Nu var det ju 20 år sedan jag läste den, men plötsligt kom jag att tänka på den häromdagen. I wonder why. (Nä, jag vet varför. Men jag är inte rädd, just sayin. Inte heller är jag våldsbenägen.)

Tunn bok med provocerande korta meningar. I like.

PS. Är jag den enda som instinktivt vill skriva "härom dagen" istället för "häromdagen" eller "här om dagen" som tydligen är det korrekta?

PPS. Ska ej förväxlas med filmen Dirty Weekend, starring Matthew Broderick, som kom 2015. 

Barnvagnar är hårda. Hälsenor mjuka. Kör försiktigt!

Här kommer ett inlägg som jag skrev i somras. Dock vågade jag inte publicera det då jag insåg att jag skulle bli paria bland alla småbarnsföräldrar. Men i det nya medieklimatet, där obekväma sanningar som tidigare mörkats nu får flöda fritt, tar jag bladet från munnen. I värsta fall skyller jag på trafikpolisen.

Så. Det finns tre kategorier av människor som jag har återkommande biffar med. Cyklister, Ryggsäcksbärare och Barnvagnsdragare. (Mer om det gåtfulla ryggsäcksfolket här.)

De två första har jag nog redan beklagat mig över i tidigare inlägg, men rest assured - fler inlägg will follow. Denna gång vill jag istället uppmärksamma den terror som vissa Barnvagnsdragare utsätter sina medmänniskor för. (Inte mina barnvagnsdragande vänner förstås, de uppträder oklanderligt. Men många andra.)

Barnvagnar är hårda. Jag förstår därför frestelsen att använda sin barnvagn som murbräcka i folksamlingar. Det är så lätt att utan risk för sin egen eller barnets hälsa meja ner allt i ens väg, och fellow citizens som månar om sitt fysiska välbefinnande kliver om möjligt åt sidan.

Men barnvagnshugg går igen. Om några år är det kanske ett bittert barnvagnsoffer med söndertrasade hälsenor som i kamikazestil kör sin permobil rakt in i en okoordinerad samling småttingar. (Inte jag förstås, jag uppträder oklanderligt. Men kanske andra.)

Kvinnan på bilden har inget med texten att göra.
Bild från Gelwel.se.

Desivon FTW!

Trots min höga ålder drabbas jag regelbundet av dålig hy. Och trots min långa erfarenhet av att det alltid slutar illa att pilla, kan jag inte låta bli. (Om Gud inte ville att jag skulle klösa, varför då: 1. Ge mig fingrar 2. Ge mig naglar?)

Så, när jag senast befann mig i denna situation och hysteriskt letade efter något antibakteriellt att minimera skadan med, hittade jag en bortglömd flaska desivon i badrumsskåpet. Beggars can't be choosers, tänkte jag och baddade lite. 

Nästa morgon vaknade jag ångerfull, men vid liv. "Jag får vara glad att huvudet sitter kvar och inte visar tecken på kallbrand", tänkte jag medan jag hasade mig ut till badrummet för tvagning och sminkning. Men döm om min förvåning när jag i spegeln mötte ett nära på flawless face! 

Inte långt därefter lyckades jag pilla sönder ett nagelband. Även sådant brukar resultera i en utdragen och smärtsam infektion, varför jag testade om desivonet kunde råda bot även på detta. Svaret, mina vänner, är ett rungande JA! 

I have struck gold!

Som de flesta människor som passerat 40 lider jag av en del krämpor och kroppsligt förfall. Men nu har jag återfått hoppet. Tänk om desivon hjälper mot rynkor, underbenseksem och hallux valgus också? Och - om brukad invärtes - mot dåligt minne och lårbenshalsfraktur? 

Mirakelmeducin!

Mystery solved.

Tusen och en natt.

Läste precis om den sibiriske tigern Amur och hans något otippade vänskap med geten Timur.

Man frågar sig ju hur tigerns tilltänkta middag ens lyckades överleva första natten, men jag gissar att Timur tog till ett gammalt beprövat knep. Nämligen att berätta historier med schyssta cliffhangers. Är man en uttråkad djurparkstiger kan man nog uppskatta lite underhållning.





Självklart har duon ett eget instagramkonto.

Unfinished business.

Herregud! Jag konstaterade nyss att jag har inte mindre än 72 påbörjade blogginlägg, vissa bara namngivna och andra helt färdigställda men inte publicerade. Jag skyller på följande personlighetsdrag: rastlös och självkritisk.

Ett annat drag jag har är att jag avskyr slöseri och älskar återvinning. Kan INTE slänga mat, måste äta upp ALLA rester. I samma anda kommer jag nu att noggrant gå igenom dessa 72 utkast och sortera dem efter konstens alla regler: inlägg som med några småjusteringar kan publiceras redan nu; inlägg som garanterat kommer att användas så småningom, men som för närvarande kan packas ner och ställas upp på vinden; samt inlägg som är bortom räddning - en impulsiv idé som inte kommer funka, varken nu eller om fem kilo.