söndag 20 april 2014

Keeping up with the Trulies. Del 1.

Överflöd. Det är nog ordet som bäst beskriver en familjehögtid eller annan sammankomst hos the Trulies (Yours Truly's familj med mor i spetsen). Tänk ätardag. Eller en barntillåten version av Brakfesten.

ALLT som är gott ska serveras och ätas, oavsett om tiden är knapp. Och eftersom det är en dödssynd att låta en gäst gå hem hungrig måste varje rätt vara så väl tilltagen så att alla kan ta så mycket de vill av allt.

Vid ankomsten serveras kaffe, en ursäkt för att without further ado hugga in på kaffebrödet och de dignande skålarna med godis. Men redan inom en timme är det dags för mat. Vanligtvis minst tre rätter (exklusive efterrätt). Och eftersom man redan har grundat med flera sorters kakor och ett par hekto godis inträffar mättnaden ofta redan efter första rätten.

Men det hindrar inte en äkta Truly! För en Truly är matbordet ett slagfält och den som lägger ner gaffeln och erkänner sig för mätt är en fegis. Man kämpar sig därför igenom både rätt två och tre, om än med minskande stridsvilja.

Knappt har tallrikarna för den sista varmrätten kallnat, förrän det är dags för efterrätt. Vanligtvis någon form av glassanrättning, som enligt familjens överhuvud är ett fräscht sätt att avsluta en måltid.

Men det är ju inte riktigt sant. För efter glassen kommer tårtan. Tårta serveras nämligen alltid vid en Trulysammankomst. Födelsedagstårta, jultårta, påsktårta, midsommartårta, eller bara plain tårta. Kärt barn har många namn.

Och till tårtan serveras kaffe, så vill man ha kaffe (vilket man ofta vill i det här läget) så får man bita ihop och pressa ner en bit. (Det brukar i och för sig inte vara så svårt, som alla vet är tårtmagen skild från matmagen).

Vid det här laget är man så mätt och däst (möjligen med stickningar i armar och ben, sockeryrsel eller -koma) att man knappt orkar konversera.

Med ett segervisst leende lutar man sig istället tillbaka i soffan, klappar stolt på magen som stått pall för ännu en batalj och tänker att snart kan jag ta en tiny little mint. Sen är jag nöjd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar