Någon hade lämnat dörren till gården öppen, så jag drog rakt ut i becksvarta natten. Hatte och fnatte sprang runt där och ropade och lockade medan jag gömde mig under en buske. Ha! Där fick de för.. ja, för att de stänger in mig i lägenheten. I need to run wild, like the wind!!
Till slut gav de upp och insåg att de inte kunde fånga mig. Matte kom ut med min korg och mat - AS IF! Det här är ingen lam sleepover i tält på grannens tomt, ville jag jama. This is the real deal. Jag under stjärnorna, liksom. Blir jag hungrig fångar jag en råtta.
När de till slut gått upp och lagt sig fortsatte jag att utforska gården. Det finns en trång passage som matte brukar hindra mig från att gå in i, men nu när hon inte var där passade jag på. Tyvärr fastnade jag, och sen blev jag sittande där resten av natten tills matte kom på morgonen. (Och när jag satt där kom jag på att det hänt två gånger tidigare.)
Men eftersom jag har en hjärna stor som en valnöt och ett minne som en guldfisk glömmer jag nog det till nästa gång husse och matte tvättar och det är dags för en ny rymning. Jag tänkte kalla den The Cataway - Rymmaren III: Nobody puts Cat in a corner.
 |
| Min idol och min livsfilosofi. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar