Trött och mätt.

That's all folks.

Just det, lite ont i halsen också.

Optiker Segerström.

Optiker Segerström är ju en stjärna på reklam - klart man vill ha likadana glajjor som Frasse! Och lite tårta på det skadar ju inte. Med mandelmassa.

Vad är det på pappret, Jan?

Är det en jättebanan? (Genmanipulerad.)
Eller Tarzans lian?
Är det en kraftig tulpan? (Genmanipulerad.)
Eller en levande svan?

Ingetdera - det är en matsmältningskanal. (Och Jan heter egentligen något annat, nämligen Monsieur.)

Och så en liten trudelutt med Gösta Ekman och Lena Nyman.

La vie en rose.

Igår när jag googlade på något (som jag nu glömt) hamnade jag på en väldigt intressant blogg. Närmare bestämt ett blogginlägg om det obestridliga, vetenskapliga faktumet att vi skapar verkligheten genom att betrakta den. (It's a quark thing.)

Hela eftermiddagen klickade jag mig igenom inlägg efter inlägg som kombinerade kvantfysik med attraktionslagen. Jag har inte varit så entusiastisk sen jag kom ner i mina smaljeans för fem år sedan. (The Law of Attraction är f ö ungefär som en diet - rena miraklet i teorin, men svårt att praktisera.)

Golly, tänkte jag. Hur är det möjligt att denna välskrivna, intressanta och ambitiösa blogg är så okänd? Det var som att hitta dörren till Narnia. (Sen insåg jag plötsligt att Blondinbella utnämnde bloggen till en ny favorit för bara några dagar sedan. Not så okänd blogg anymore alltså.)

Eftersom bloggen startade redan 2008 finns det en hel del att läsa in. Och den som inte är road av kvantfysik kan ju läsa texterna om dejting och relationer. Enligt "Bella" är dessa very SATC.

Till bloggen, ett litet smakprov: http://rosaglasogon.se/2011/07/06/vetenskapen-ger-ny-definition-pa-verkligheten/

Och så en liten trudelutt med Edith.

Longbottom.

Tydligen trillar rumpan ner 15 cm med åldern om man inte gör sina squats var dag. Det var i alla fall vad Bodypump-instruktören sa när han spände ögonen i mig idag.

Well, det är därför kjolarna blir längre med stigande ålder också. 

Honking at Men.

Det här med hur människor signalerar olika saker, mer eller mindre medvetet, är ju väldigt intressant. Ibland funderar jag på att omskola mig till psykolog, psykiatriker eller kanske beteendevetare. Men att göra fältstudier från en parkbänk funkar också bra.

Särskilt underhållande är det att betrakta de första trevande kontaktförsöken mellan män och kvinnor. (Den konstellation jag personligen är mest bekant med.) Medan män (oftare) är lite mer rakt på, hemfaller kvinnor (oftare) åt mer subtila signaler, som att slänga med håret. (Personligen har jag aldrig lyckats använda mig av det knepet eftersom min toviga kalufs är omöjlig att slänga med. Den sitter som en hjälm.)

Enligt Monsieur är hårslängande helt enkelt kvinnoversionen av att tuta, och män borde vända sig till hårslängande tjejer i sin närhet och säga:

"Vilken tur att du slängde med håret så där, jag hade ingen aning om att du kände så för mig!"


 

Easy packing.

Jag packar lätt när jag reser. Och fantasilöst. Inför resan till Milano nyligen packade jag två outfits, en något mer vardaglig (min vanliga) och en något mer festlig (min vanliga men med mer glans):

• Två knälånga svarta kjolar (varav en glansig)
• Två par svarta nylonstrumpbyxor (varav ett par glansiga, jag spelar med mina egna regler)
• Två par svarta lågskor (varav ett par i lack)
• Två t-tröjor (en svart och en vit - oklart vilken som är festligast)
• Två cardigans (en beige och en grå - oklart vilken som är festligast)

Det bästa med denna packning är att man kan variera festlighetsnivån på dagens outfit i det oändliga genom doseringen av antalet glansiga plagg.

Milano!

Tjohoo, sono tornata a casa efter några dagar i Milano. Mamma Mia! Jag är så kolhydratladdad att jag är farlig för omgivningen. Som en bröd/nutella/pizza-bomb som när som helst kan brisera.

En ny bekantskap denna resa var fullkornscroissanten från McCafé. Galet god och förstås alldeles oerhört nyttig. Undrar om den finns på Kungsgatan, måste kolla detta asap.

Medan jag fokuserade på det som var ätbart fokuserade Monsieur på shoppingen. Han är en hejare på sånt och mycket mer intresserad av kläder än jag. En liten scarf var allt jag lyckades åstadkomma i världens modemecka.

Däremot är jag väldigt intresserad av att studera människor i kläder. Och jag älskar verkligen hur italienare och italienskor klär sig. Möjligen med undantag för de minimala underkläderna.

Italienare gillar små kallingar.